Page 2 - BLADET

En vinterdikt av Carl Snoilsky

Redan fåglarne ha flytt Vi bli flere, kan jag finna.
För de barska vinternätter, Dubbelt klar skall glädjen brinna!
Och kring städer och kring slätter Var välkommet, unga par!
Drifvor hopat sig på nytt. Kölden flyr för vänskapsflamman:
På min ruta, isomfluten, Omkring brasan tätt tillsamman,
Föds en frostros i minuten; Låt’ oss hålla värmen kvar!
Hör, det smäller uti knuten!
Hunden sig för kölden drar. Lampan tändes, och dess sken
Här är skyndsamhet af nöden: Ysterheten gränser skrifver.
Låt’ oss blåsa lif i glöden! Rosa oss ett tecken gifver:
Låt’ oss hålla värmen kvar! Bordet väntar, dukadt re’n.
Och nu kommer vännen trägen
Vandrare, till hemmet gå Fram med mången gammal sägen;
För att härdens trefnad söka! Än om röfvare på vägen,
Kölden brukar jämt sig öka, Än om troll till ord han tar.
När som veden sprakar så. Punschen ryker snart i bålen,
Dock, jag vet att modig te mig: Hela laget rundt går skålen:
Rosa, pälsbeklädd och klemig, Låt’ oss hålla värmen kvar!
Skall en ljuflig fristad ge mig
Under vinterns kulna dar. Mörka vinter, kall och rå!
Men hvad du är kall, min lilla! Du i hvitt naturen kläder.
Sätt dig i mitt knä! -- Sitt stilla! Dina bistra nordanväder
Låt’ oss hålla värmen kvar! Tysta ej vår sång ändå.
Medan spiselglöden kolar,
Vinterdagen bleknar bort. Fantasien nejder målar,
Öfver snön styr natt sin kosa. Där en vårlig himmel strålar,
Kärleken oss gynnar, Rosa -- Och där kärlek hemvist har.
För vår skull är dagen kort. Till dess åter rosor blomma,
Se, en vän och hans väninna! Låt’ oss dörrarne tillbomma!
låt’ oss hålla värmen kvar!

Carl Johan Gustaf Snoilsky, född 8 september 1841 i Stockholm, död där 19 maj 1903, var en
1. svensk skald, diplomat och biblioteksman. Han blev ledamot av Svenska akademien 1876. I

samband med skilsmässa och omgifte flyttade han 1879 utomlands och bodde då framförallt i
Dresden i Tyskland. Han återvände 1890 till Sverige, då han blev överbibliotekarie vid Kungliga
biblioteket. Under sina vid Uppsala universitet var han medlem av Namnlösa sällskapet. Snoil-
sky kallades 1893 till filosofie hedersdoktor vid jubelfesten i Uppsala. Han blev 1895 hedersle-
damot av Vitterhetsakademien och av Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg.
En medalj över honom slogs 1887.